Thomasevangeliet

8/3 2012 av Lars Söderholm

Ämnen: , , , ,

Man har hittat en bunt berättelser som handlar om en vän. Varför inte läsa och begrunda?

Jesus sade: Om de som leder er säger till er: ”Se, riket är i himlen”, då är ju himmelens fåglar där före er. Och om de säger till er: ”Det är i havet”, då är ju fiskarna där före er. Nej, riket är i ert inre och runt omkring er. När ni lär känna er själva, skall ni bli kända, och ni skall förstå att ni är den levande Faderns barn. Men om ni inte känner er själva, lever ni i fattigdom och det är ni som är den fattigdomen.

Detta är ett uttalande som tillskrivs Jesus i Thomasevangeliet.

Under februari hade Religionsvetenskapliga sällskapet en serie föreläsningar i ABF i Stockholm. Den övergripande titeln var ”Legend och historia i religiösa källtexter”. Ur programmet citerar jag ”De tre föreläsarna … kan ge en spännande och klargörande bild av de klassiska texternas tillkomsthistoria …. samtidigt en bild av de andliga traditionernas centralgestalter.” Först ut var Morton Narrowe om Moses, nummer två Göran Agrell om Jesus. Mohammad Fazlhashemi avslutade om Mohammed. Här begränsar jag mig till några punkter i det rika material Göran Agrell delade med sig av.

Den bild som Elaine Pagels i boken ”Beyond Belief” ger av den tidiga kyrkan och texternas utveckling, formeringen av de fyra evangelierna har tydligen i det väsentliga visat sig hållbar. Hon hävdar ju där att Johannesevangeliet delvis är skrivet i polemik med Thomasevangeliet. Thomas evangelium som den tidiga kyrkan gav order om skulle förstöras återfanns ju i Nag Hammadi i Egypten år1945. Thomasevangeliet innehåller 114 Jesusord, men ingen berättelse om Jesus. Jag har skrivit om detta tidigare i bloggen.

Tydligen anser forskarna idag Thomas vara en mer pålitlig källa för Jesusord än Johannes. Thomas text anses också delvis vara äldre än de övriga evangelierna.

Detta är alltså den bild forskningen idag har av de grundläggande texterna som bär upp kristendomen. Det är anmärkningsvärt att kyrkan visar så lite intresse för Thomasevangeliet. Dock, på svenska finns ett gediget arbete, Thomasevangeliet, av Bo Frid och Jesper Svartvik.

Jag tänker. Hur reagerar jag om jag har en nära vän som har lämnat mig för länge sedan och någon upptäcker en bunt brev han skrivit eller en berättelse där någon samlat vad han sagt. Säkert har personen missförstått en del och kommit ihåg fel. Då kommer frågan: vill jag se detta nya material om min vän eller ej? Det som kan hålla mig tillbaka är att jag är rädd om min bild av honom och den relation vi genom den fortfarande har. Men om det är honom jag bryr mig om mer än relationens vanemönster, då har jag rimligen alla skäl att kasta mig över dessa brev, dessa berättelser. Och se vad de lägger till, vad de förändrar. Inte heller i de breven är väl allt guld, förstås. Men ändå.

Nyligen fick jag ett mejl från en vän som är organist och arbetar med att utbilda unga organister. En av hans elever hade skrivit en uppsats om min far. Han frågade om han fick skicka den till mig. Det var intressant att läsa. Han hade lagt ett annat perspektiv på min far än jag var van vid. På ett sätt tyckte jag det var ensidigt, han fick ihop bilden av pappa lite för bra. Men på samma gång kompletterade det min bild av min far. Och i uppsatsen han skrivit hade han fastnat för några iakttagelser och uttalanden som blev betydelsefulla för mig.

Min bild av min far blev rikare, jag är tacksam för att fått läsa den där uppsatsen.

Det får mig att undra vad det är som gör att kyrkan är så ointresserad av Thomasevangeliet. Visst, det innehåller en del konstiga uttalanden. Men hur är det med de texter vi redan har, de kanoniserade? Vilken lättnad nyligen att höra en präst efter gudstjänsten om en evangelietext säga: det där är en riktigt dålig text, den berättelsen har säkert den tidiga kyrkan lagt till för att legitimera vissa förhållningssätt. Hade han rätt? Det vet jag inte, men han väcker en fråga, en fråga som behöver ställas.

Texter behöver läsas med omdöme och ansvar. Det är inte bara att ”läsa av” vad där står och därur deducera slutsatser om hur man ska göra och inte göra, så enkelt är det inte. Allt läsande är svårt och all tolkning har ett mått av osäkerhet i sig. Men vi behöver läsa, vi behöver tänka, vi behöver prata om det vi läser.

Ett annat uttalande som tillskrivs Jesus i Thomasevangeliet får avsluta:

Jesus sade: En gammal människa, tyngd av år, skall inte tveka att fråga ett litet barn som bara är sju dagar var livet finns, och den människan skall leva. Ty många som är de första skall bli de sista, och de sista skall bli de första, ett med den Ende.

(Översättningarna är gjorda av Thor-Leif Strindberg och finns tillgängliga på https://www.alltombibeln.se/bibelfragan/thomas.htm)