Hur ska man tala med sverigedemokrater?

17/9 2018 av Anders Wesslund

Ämnen: , , ,

Kan man säga att de drygt 17% av medborgarna som i riksdagsvalet röstade på Sd är främlingsfientliga? Rasister? Högerextrema?

Troligen inte. En stor del är det men många är vanliga Anderssons med både svensk och annan etnicitet som upplevt att deras tidigare partier svikit dem, att de inte blivit lyssnade till och fångats i den världsbild som högern till höger om Kd och Moderaterna målat upp; om att ”de är för många”, ”vi kommer inte att klara av integrationen”. Det offentliga samtalet har förskjutits, omvärlden har förändrats bara på några år, och nu när barriärer brutits kan ledande sverigedemokrater och andra nationalister uttrycka känslor rakt ut och därmed omvandla dem till politik. Jimmie Åkesson uttryckte sig i valrörelsens slutdebatt om ”invandrare” som inte anpassar sig, att de ”inte är svenskar”, och att de inte kan få jobb här för att de ”inte passar in”.

Det fick Svt:s journalist i direktsändningen att använda stadgarna och uttala att Svt ”tar avstånd” från Åkessons uttalande; det var generaliserande om en hel grupp människor. Några dagar efteråt blir denna redaktion tagen i örat av sin högste chef Jan Helin, som backar ifrån och ursäktar att uttalandet gjordes. Det kunde missuppfattas och för vanligt folk skulle det vara svårt att begripa vad denna s k demokratiparagraf handlade om.

Jag tvivlar inte på att vare sig journalisterna eller Jan Helin vill leva upp till Public service-kanalernas paragraf i försvaret av och förvaltandet av den demokrati vi lever i. Det som skett visar dock på den svåra uppgift som journalister och intellektuella har och har haft med att möta och bemöta främlingsfientlighet och krafter, som ifrån höger utmanar den liberala ideologi vi lever i. Den gäller egentligen oss alla som tydligt markerar en rågång mot Sd. Nu är frågan inte längre om man ska tala med Sd, utan hur man ska tala med människor som sympatiserar med högerextrema åsikter och röstar på dem i valen.

 

Ska man tala med nazister? (Nätverkstan, 2017) är titeln på den antologi som sammanställts om debatten kring Bokmässan och Nya Tider 2017. Nu är en av redaktionsmedlemmarna för Nätverkstans skriftserie, David Karlsson, stämd för förtal av den tidigare prästen Axel W Karlsson, som varit tillskyndare till Nya Tiders medverkan och även skribent i tidningen. (DN 13/9 – 18)

Antologin samlar artiklarna runt debatten och argumenten ställs fram; för och emot. I Davids nyanserade text, som hör till antologins eftertankar, lyfter han fram Arne Naess (1912-2009), den norske världsledande miljöfilosofen som under den tyska ockupationen talade med de tyska soldaterna på gatorna i Oslo. Han pläderade starkt för samtalet och de förnuftiga argumenten. I samma tid, i Paris några veckor efter stadens befrielse från nazisterna, kom Jean-Paul Sartre fram till den motsatta ståndpunkten. Nazister känner mycket väl den liberala demokratins logik av rationellt meningsutbyte som de medvetet saboterar. De vill skrämma och desorientera. Författaren Ola Larsmo sammanfattar Sartre: ”Det är nödvändigt att inse att rasisten förstår den ´liberale demokraten´ – och har utformat sin attack utifrån denna förståelse. Medan dagens demokrater inte alls tycks ha samma insikt i rasistens strategi.” Enligt tidningen Expo, som också refereras i David Karlssons text, är Nya Tiders syfte ”att bygga en så bred högerextrem motoffentlighet som möjligt och därmed ´radikalisera´ Sverigedemokraternas väljarbas”.

 

Just nu pågår spelet och förhandlingarna om regeringsmakten. Hur förhåller övriga partier sig till ett parti, med rötter i nazism och vit makt-rörelse som samlar över 17% i opinionen? Den frågan – om politisk makt – har inte med frågan om hur man talar med sverigedemokrater att göra. Har vi den historiska kunskapen kan detta parti inte ges makt i parlamentet. Däremot kvarstår den mycket svåra frågan om hur, både för dem i offentligheten och oss i de vardagliga samtalen. Hur talar vi med varandra i ett klimat som blivit alltmer förgiftat?