11/10 2018 av Helene Egnell

Vid vårt sommarmöte i Leksand i augusti talade Göran Greider om behovet av ”provisoriska utopier”. Jag tror han har väldigt rätt. I denna tid av allt mer uttalad rasism, klimathot och framtidsvisioner som mera känns som dystopier är det livsviktigt att vi inte bara förfasar oss och argumenterar emot, utan försöker formulera vad och vart vi vill.

Så som avslutning på dem samtalsgrupp som jag hade förmånen att leda vid sommarmötet uppmanade jag oss att formulera element som vi tyckte skulle ingå i en provisorisk utopi. Jag har sammanfattat vad gruppen kom upp med i följande text. Eftersom jag inte såhär i efterhand kan tyda alla namn på den handskrivna anmälningslistan får deltagarna vara anonyma. Ni vet vilka ni är – tack för ert deltagande!

Vi värnar allas lika värde.

Vi vill se ett jubelår där vi nollställer alla tillgångar vart femtionde år.

Vi bygger politiska beslut på fakta som är tillgängliga för alla.

Vi lever efter den gyllene regeln.

Vi uppmuntrar varandra.

Vår kyrka är en ansvars- och inspirationsgemenskap.

Vi bygger ett hållbart och klimatsmart samhälle.

Vi ger utrymme för reflektion och förundran.

Vi går utanför gärsgårn med Jesus.

Det här var vad vi fick ihop på en kvart. Hur ser din provisoriska utopi ut? Visst vore det spännande om vi fick in flera byggstenar här på bloggen?