Centralkyrka – öppet och nära för alla

21/6 2019 av Benny Fhager

Ämnen: , , ,


Emil Langlet (1824 – 1898) var en spännande arkitekt som vågade gå mot strömmen. I slutet av 1800 – talet ritade han tolv stycken centralkyrkor i rundad form, som såg helt annorlunda ut än de traditionella vägkyrkorna som var avlånga och oftast med ingång i väster och koret i öster. Langlet kom ursprungligen från Borås och var studiebegåvad. Efter studier här i landet begav han sej till Rom för vidareutbildning. Han blev där fascinerad av antiken och romersk byggnadskonst. Pantheon var ett romerskt tempel som senare blev kyrka och som i sin välavvägda rundade form kan ha inspirerat Langlet inför införandet av centralkyrkan i Sverige.

Kungsäter kyrka, Varberg kommun i Göteborgs stift.

Sverige har en gammal tradition av rundkyrkor från medeltiden. Dessa kan sannolikt haft historisk betydelse som försvarsanläggningar. Exempel på dessa medeltida rundkyrkor är Bromma  och Hagby i Växjö stift. Rundade kyrkor från 1700 – talet i barockform är Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm och Kalmar domkyrka. Man kan räkna med att Langlet också tagit intryck av den inhemska traditionen av rundkyrkor.
Emil Langlet ville att en rundad centralkyrka skulle vara byggd så att alla kyrkobesökare fick en känsla av närvaro och öppenhet. Ursprungligen tänkte han sej predikstol och altare i mitten omgiven av bänkar åt alla håll. Han kom dock ofta att modifiera så åtminstone altaret stod åt öster och inte hade kyrkbänkar åt alla håll. Tolv stycken centralkyrkor byggdes varav två i Malmö och de flesta på västkusten. Kanske spelade hans Boråsbakgrund in var kyrkorna byggdes.
Märkligt nog ligger de flesta centralkyrkor på landsbygden. Det känns märkligt med antiken ute på landet och man hajar till när man ser dessa annorlunda kyrkor såväl exteriört som interiört. Centralkyrkorna kom att byggas huvudsakligen på 1880 – talet och motarbetades intensivt. Så här skulle inte en kyrka se ut. Stilen på modet var nygotik. Helgo Zettervall som byggde om bland annat Uppsala domkyrka i nygotik blev chef på överintendentsämbetet. Zettervall ogillade centralkyrkor och förbjöd dessa. Langlet fogade sej och deltog under Zettervalls ledning i ombyggnaden av Uppsala domkyrka i nygotisk stil.

Kungsäter kyrka. Interiörbild mot koret

Emil Langlet bodde nu med sin fru Mathilda och deras barn på Spetebyhall i Söder-manland. Familjen hade en humanistisk prägel. Mathilda Langlet var författare ursprungligen konservativ. Hon kom att förespråka kvinnors rätt till arbete och rösträtt. Emil hade ritat hemmet Spetebyhall men också Fogelstad som under 1900 -talet blev kvinnliga medborgarskolan. Barnen Langlet blev akademiker och konstnärer.
Sonen Valdemar Langlet utvecklade den humanistiska traditionen. Han var lite av allkonstnär och journalist. Tillsammans med sin fru Nina fick han anställning vid Röda korset i Budapest. Där arbetade Raoul Wallenberg med att hjälpa judar undan den nazistiska förintelsen. Valdemar och Nina räddade kanske tiotusentals judars liv och fortsatte sitt arbete efter krigsslutet. Raoul Wallenberg försvann i början av 1945. Valdemar och Nina Langlet återvände senare  till Sverige och bosatte sej på Spetebyhall. Man valde att leva i ett enklare hus än huvudbyggnaden och vilade kanske ut efter intensiva krigsår.