24/10 2019 av Erik Lundgren

Att mitt barnbarn ville ha hjälp med historia inför ett prov fick mig att plocka fram en dammig bredvidläsningsbok från min gymnasietid, Nya tidens världshistoria. I inledningskapitlet påpekas att världshistorien domineras av Västerlandets historia och den kultur som spreds från Europa över världen. Det började med det antika Grekland och blev sedan en utveckling byggd på kommunikationer, handel. vetenskap, industrialisering. Sist på listan kan läggas datakommunikation. Man brukar säga att vi befinner oss i den antropocena tidsåldern, där vår egen art och dess egenskaper dominerar världen.

Den mänskliga hjärnans egenskaper är nyckeln. Som samlare och jägare på stäppen selekterades under evolutionens årmiljoner grupptillhörighet, samarbeten, där enskildas egenheter bidrog till gruppens förmåga att leva och överleva bättre än andra arter. Selektionen av en stark vi-identitet, var en viktig framgångsfaktor. Den mörka baksidan av ett vi var kontrasten mellan vi och dom. I vår tid dyker det upp som nationalism, två världskrig har sargat Europa, Brexitkaoset är ett nutida exempel.

En motkraft mot denna vår hjärnas egenskap att värna sitt är den judiskt-kristna traditionen. Torans tio bud satte gränser för individens självupptagenhet. Budskapet att den ende gudens väsen är kärlek mer än att vara skapare fick konsekvenser. Där ligger vår utmaning som kristna. Den evolution som skapat vår hjärna kan ge andra möjligheter för den mänskliga kreativiteten än att fastna i vi och dom-gränsen.