11/4 2013 av Benny Fhager
Den italienska staden Florens var på 1300- till 1500-talet ett centrum för nyskapande inom naturvetenskap och humaniora. Knappast någon annanstans finner man ett sådant koncentrat av konstskatter och vetenskapligt nytänkande.
För en kristen humanist är det en ynnest att åse en sådan rik skatt av kyrkor och kyrkokonst. Katedralen med Brunelleschis mäktiga kupol, Baptisteriet, Giottos kampanil, Santa Maria Novella, San Lorenzo och begravningskyrkan San Croce med flera. Här skolades universalgeniet Leonardo da Vinci. Här lärde sej Michelangelo skulptur, arkitektur och måleri. Konstnären Sandro Botticelli var verksam i Florens under 1400-talet. Gradvis blev människan alltmer naturlig i det konstnärliga avbildandet och den nakna människokroppen kunde avbildas.
När det gäller ekonomi var bankväsendet i mycket härstammande från Florens. Släkten De Medici byggde sin maktställning på sin mäktiga bankrörelse. Pengar kunde frigöras för boklig bildning och antiken med filosofen Platon lyftes fram i akademin. En tidig intellektuell skolning var ett ideal.
Det vetenskapliga tänkandet kom fram i Florens. Man hade börjat med källkritik. Likaledes började man med vetenskapliga experiment och empirisk forskning.
Galileo Galilei (1564-1642) var ursprungligen född i Pisa. Han var huvudsakligen verksam i Florens där också Galileo Galilei- muséet finns. Galilei gjorde observationer med teleskop som visade att solen var centrum i vår del av universum, inte jorden. Han kom i konflikt med katolska kyrkan som menade att bibeln och traditionen föreskrev jorden som centrum. Galileo blev bannlyst och satt i husarrest strax utanför staden. Men han skyddades av fursten i Florens och kunde fortsätta sitt vetenskapliga arbete men förvägrades en kristen begravning. Sedermera har en gravvård satts upp i San Crocekyrkan. Katolska kyrkan beklagade domen av Galileo 1992 och den upphävdes år 2000.
Kristen humanism innebär ett bejakande av vetenskapligt tänkande och ser det inte i motsatsställning till kristen tro. Det förutsätter därmed en fortgående tolkning av bibeln till vår tids världsbild. Bokstavstolkning (fundamentalism) är svår att förena med vetenskapligt tänkande och konstnärlig frihet nu som på Galileis tid i Florens.