11/3 2018 av Helene Egnell

Ämnen: filterbubblor, god journalistik, motståndshandling, papperstidningar, prenumerera

Jag fortsätter lite på papperstidningsspåret. Häromdagen delade jag en artikel på Facebook, och uppmanade mina vänner att köpa papperstidningen om de inte kom åt artikeln på nätet, eftersom jag tyckte den var så bra.

En av mina vänner reagerade på ett oväntat sätt, och hävdade att det inte skulle falla honom in att betala ens en krona för att läsa en tidning vars politiska färg var en annan än hans egen. Däremot kunde han tänka sig att gå till biblioteket för att läsa artikeln ifråga.

Detta fick mig att fundera. Varför har den digitala tidningspubliceringen fått oss att tycka att det som publiceras ska vara gratis? Plötsligt har vi fått tillgång till en väldig massa mera publicerat material genom en knapptryckning – de flesta tidningar ger en ju tillgång till några gratisartiklar per månad. Och det får oss väl att tänka att allt borde vara gratis.

Och nu vet jag att det är lätt för mig som har en relativt hög lön och hör till de privilegierade som faktiskt har en årslön på banken att säga detta – men faktum är att det kostar att producera tidningar, och är det inte rimligt att vi betalar för att läsa dem?

Det är ju annonserna som står för den överlägset största delen av en tidnings intäkter, prenumerationerna är ”peanuts” i sammanhanget. Men ändå, vi som gärna skulle se att tidningen var lite mer oberoende av annonsintäkter, och som värnar om vår papperstidning, borde vi inte se en poäng med att betala något av vad det kostar. Att låta journalister göra genomarbetade reportage, att ge bildjournalistiken utrymme med fotografer som har just bilden som uttrycksmedel – det kostar. I denna fake news-era då rykten sprids som präriebränder genom mindre seriösa nyhetssajter – kan det då inte vara värt att betala för att få läsa artiklar där någon bemödat sig om att ge en sann bild av ett skeende? Och i denna filterbubblornas tid – är det inte rent av en motståndshandling att betala för att läsa åsikter som avviker från ens egna?

Jag har faktiskt tröttnat på att hoppa mellan tidningarna för att kunna ta del av ständigt nya ”3 månader för 99 kronor-erbjudanden”. Jag var på väg att ringa prenumerationsavdelningen och hota säga upp prenumerationen vid den senaste, verkligen mycket saftiga, höjningen av avgiften. Men sedan iddes jag inte. Eller rättare sagt, jag bestämde mig för att god journalistik faktiskt är värd att betala för. Och jag kan t o m tänka mig att slanta upp det fullständigt orimliga lösnummerpriset (där förstår jag faktiskt inte hur de tänker!!!) om konkurrenttidningen har något som intresserar mig.

Om några år blir jag pensionär, och får mer tid än pengar. Då får jag ringa och förhandla ned prenumerationspriset (det är ganska lätt), och uppsöka biblioteket när jag vill utöka tidningsläsandet. Men än så länge kan jag betala.