Två gånger Abraham och Gud, i kristen och judisk tolkning

9/5 2019 av Lars Söderholm

Ämnen: , , , ,

7 april var femte söndagen i fastan. I Svenska kyrkan utgjordes den gammaltestamentliga texten av 1 Mos. 22:1-14. Den börjar med formuleringen

En tid därefter satte Gud Abraham på prov… Gud sade: ”Ta din ende son, honom som du älskar, Isak, och gå till landet Moria och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag skall visa dig.”
Vi känner alla väl igen denna ohyggliga och skrämmande berättelse. Och Abraham är beredd att döda sin son Isak med kniv. Han hejdar sig inte förrän Herrens ängel ropar till honom. ”Lyft inte din hand mot pojken, och gör honom inget ont. Nu vet jag att du fruktar Gud, när du inte har vägrat mig din ende son.”

En vecka tidigare var jag i den vackra och inspirerande salen på Själagårdsgatan i Stockholm. Överrabbinen Morton Narrowe, pedagogen Bengt Mosesson och domkyrkokaplanen Ulf Lindgren samtalade över ämnet Bibeltexten på kors och tvärs. Syftet var att jämföra kristna och judiska tolkningar av ett antal texter ur den Hebreiska bibeln, det vi kallar Gamla testamentet.

Vi som går regelbundet i kyrkan har fått höra många utläggningar av texten om Abraham och Isak. Oftast i linje med ängelns utsaga: Nu vet jag att du fruktar Gud, när du inte har vägrat mig din ende son. En som inte höll med var filosofen Immanuel Kant. Han menade att Abraham handlade felaktigt: Kant såg etiken som det högsta.

Morton Narrowe berättar att en judisk tolkning av berättelsen är att poängtera just att Abraham sattes på prov av Gud, som ju explicit står i texten. Men genom att lyda, utan att reflektera och ifrågasätta, misslyckas Abraham i provet. En ytterst tänkvärd, alternativ uttolkning av denna berättelse.

Samtalet går så vidare till 1 Mos. 18:16-33, om Abrahams förhandlingar med Gud om Sodom.  Men Abraham stod kvar inför Herren. Och Abraham vände sig till Herren och sade: ”Skall du verkligen förinta den rättfärdige tillsammans med den orättfärdige?… Så kan du inte göra! Skall inte den som är hela jordens domare göra vad som är rätt? Och så följer Abrahams förhandlingar med Gud där han i steg efter steg får Gud att gå med på att rädda Sodom om det går att finna tio rättfärdiga i staden.

Som Ulf Lindgren säger är det här en text som aldrig tilldragit sig mycket uppmärksamhet i den kristna kyrkan. Men i den judiska traditionen är det en mycket central text, så central att filosofen och tänkaren Moses Maimonides, verksam på 1100-talet och några år in på 1200-talet, ser den som en av den judiska traditionens pelare. – Maimonides arbetade fram en syntes mellan det rationella tänkandet i Aristoteles filosofi och Toran.

Mycket annat av värde blev också sagt. Detta var två nerslag i kända texter. Jag gick därifrån avsevärt berikad.