15/3 2022 av Benny Fhager
Med en kamratgrupp från Equmeniakyrkan, Johanneberg samlades vi en fredagskväll i februari, för att se elitseriebandy vid Väröbacka isbana Sjöaremossen. Frillesås spelade mot Motala. Att se bandy utomhus, när vinden lagt sig, det är ett par minusgrader i luften och isen ligger blank, är en skönhetsupplevelse. Spelet på skridskor är snabbt och virvlande i kampen om det röda nystanet. Bandyn har kallats världens vackraste lagsport. Författaren Per Gunnar Evander har kärleksfullt skrivit om bandyn. Han är uppväxt i Sandviken i Gästrikland, en känd bandystad.
Bandyn utomhus har länge varit nästan döende, men ändå levt sig kvar. Intresset för bandy finns speciellt på landsbygden och i vissa bruksorter. De stora pengarna finns inte här, utan här gäller de ideella insatserna och folkrörelseandan som lever kvar. Starka bandyfästen är Hälsingland med lag från Edsbyn, Bollnäs, Söderhamn och Ljusdal. Lidköping vid Vänern har kanske det största publikintresset med sitt bästa lag Villa. Småland har anrika bandylag i bland annat Vetlanda och Nässjö. Götaälvdalen norr om Göteborg är gammal bandybygd med lag som Kungälv och Surte. Norra Halland är numera inflyttningsbygd och bandyn har fått fäste här sent. Man arbetar brett med ungdomslag och bandy för damer.
Klimatförändringarna, som del av den ekologiska krisen, sågs tidigt inom bandyn. Konstfrusna isar blev en nödvändighet redan på 1970-talet, på grund av de milda vintrarna. Senare kom behovet av bandyhallar. Samtidigt kan sägas att bandyn kanske inte ska konkurrera med ishockeyn, som är så ekonomiskt stark. För att inte tala om padelhysterin, med sina hallar som spritt sig på senare år, men nu troligen nått sitt maximum. Innebandyn är ingen issport, men ändå kommen ur bandyarvet och bidrager till motion och rörelse, viktigt i ett folkhälsoperspektiv.
Matchen mellan Frillesås och Motala slutade 3 – 3 och var spännande till sista sekund. När vi åkte hem såg vi att supportrarna hade tänt marschaller utefter färdvägen. Vi hade också ätit varm korv och bröd och värmt oss över öppen eld. Det var en vacker vinterkväll i norra Halland. I just denna trakt i själva Vallersvik i Frillesås hade 1848 fem människor samlats i hemlighet för att döpa sig i havet. Detta var upprinnelsen till det första baptistdopet i Sverige. Efterföljare finns idag. Equmeniakyrkan har en församling Vallersvikskyrkan i Frillesås. Man har en nybyggd kyrka vid den anrika platsen för grundandet av den första baptistförsamlingen i Sverige.