Människans mognad och gästfriheten

8/3 2024 av Sten Högberg

Ämnen:

Jag ser med oro hur svensk gästfrihet mer och mer begränsas till släkt, nära vänner, politiska åsiktsfränder, gemensam livsåskådning, etnicitet, samhällsklass och sexuell läggning och nu de som stödjer NATO-engagemang, upprustning och Israel i kampen mot palestinierna.

Nu är det ju inte så att det gäller alla i vårt land, men vi har fått en regeringskoalition som i beslut efter beslut skickar så starka signaler ut i samhället att massmedia påverkas, vård, skola och omsorg påverkas och att även stora delar av den politiska oppositionen påverkas. Det blir inopportunt att vara gästfri mot sina politiska motståndare, mot ”de andra”. Nu senast var det organisationen ”Kvinnor för fred” som hamnade på svarta listan och skulle tvingas betala tillbaka sitt samhällsbidrag för att man sa nej till NATO och militär upprustning. Dagens makthavare tycks vilja se ett strömlinjeformat folk som antar de politiska åsikter som dagens maktpartier driver eller håller käften.

Att säga så är ju självklart starkt generaliserande, men trenden är tydlig och stora grupper av vår befolkning som är gästfria på det generösa sättet tror jag känner ett växande obehag och att man har minskat stöd från omgivningen.

För att en människa ska vara naturligt gästfri, alltså inte kulturellt eller socialiserat gästfri, behöver hennes hjärna fått mogna fullt ut rent fysiskt. Så sker för de flesta människor mellan 20 och 25 års ålder. Då ungefär ska den sist utvecklade delen av hjärnan, främre pannloben, ha nått sin maximala utveckling. Därifrån fortsätter utvecklingen genom att den delen börjar reorganisera sig som andra delar av hjärnan redan börjat med under tonåren för att anpassa sina strukturer till det fysiska och sociala liv som varje enskild människa faktiskt lever. De funktioner som inte används avvecklas eller läggs i malpåse för att ge mer utrymme och energi åt det man lever aktivt med. Detta är en grovt förenklad bild av en lekman på området, men kan ge en hint om vad ovan nämnda trender kan betyda.

Gästfriheten – alltså förmågan att ställa upp för den andre, för främlingen och göra uppoffringar eller ta förluster för att en annan människa ska få den hjälp hen behöver, den sitter under pannbenet. Men förmågan blir inte aktiv om man under uppväxten fostrats till att hata olika kategorier av sina föräldrar eller omgivningen, eller utsatts för våld och sexuella kränkningar så till den milda grad att man tvingats omedvetet maximera misstron mot allt och alla, eller att nära vänner dödats eller mobbats och hämndbegäret blivit så starkt att man är beredd att bryta mot alla lagar och sociala regler för att få ut sin hämnd. Hämnden som företeelse driver oändliga våldsspiraler som är grunden till alla krig. Även användningen av olika droger i unga år stör både den fysiska utvecklingen av hjärnan och dess arbetsmönster när den fysiska utvecklingen är på plats.

Det som stödjer en utveckling där människan fullt ut kan använda sin gästfrihetsförmåga, är en kärleksfull och tillitsfull uppväxt med tillitsfulla föräldrar eller vårdnadshavare som inte stänger inne barnet för att skydda det mot allt som kan skada i samhället utan kan följa barnen utan att själv vara ängslig och rädd. Det gör barnet tåligt och tryggt. Min fru Hjördis berättade om sin far Lennart Olofsson som var fiskare med sina bröder på trätrålaren Sydfors från Donsö. Hans uppgift vara att stå i styrhytten och se till att båten höll kursen när man gjorde ett drag med trålen. När Hjördis var med på båten en vecka ute vid Dogges bankar gick sjön hög och vågor slog in över båten ända upp mot styrhytten blev hon rädd, men när hon såg att hennes pappa inte var rädd utan stod lugnt och nynnade på en melodi försvann även hennes rädsla.

När allt färre barn får vara med om att vara ute i allvaret tillsammans med en trygg förälder eller en annan vuxen som är sansad och lugn som de kan mentalt luta sig emot, då minskar den naturliga gästfriheten allt eftersom i vuxenbefolkningen. Den gästfrihet som tar sig an flyktingar från krig och sociala men dödliga nationella konflikter där man inte längre kan få tag på den mat man behöver för att överleva. Som tar sig an utslagna i det egna samhället som behöver en fast hand i kaos. Som tar sig an barn och unga som skriker och slåss för att de varit med om svåra kränkningar som barn.

Var finns de miljöer där en gästfrihetstrend kan få utvecklas. De kristna församlingarna i landet borde ha förutsättningar för detta. Det sker också i många församlingar men under medias radar. Men väldigt många kristna församlingar har tyvärr också utvecklat främlingsrädsla mot hbtqi-personer, eller mot kristna med annorlunda trosuppfattningar och andlighet, eller mot människor med andra religiösa och kulturella traditioner. Den politiska trenden stärker också denna främlingsrädsla i kristna församlingar.

En kristen gästfrihet skulle kunna vara – om vi följer Jesus och inte diversearbetare på den fundamentalistiska religiösa marknaden – öppen för att erkänna sin samhörighet med hela mänskligheten, med allt levande och med det universum som är skapat av den Gud vi genom Jesus Kristus tror på – och vara beredda att uppoffra oss in till döden för dessa värden. Välkommen med på tåget den som vill och vågar.