30/3 2024 av Anders Kristoffersson
Två korta samtal med mina barn har väckt tankar kring hur språk och musik kan förändras genom AI, Artificiell Intelligens. Mina egna AI-kunskaper begränsas till det en hyfsat seriös läsare av allmänmedia lärt sig och till svaren på ett fåtal egna frågor till en ChatGPT-robot.
Det finns de som larmar och de som lugnar, kring hur arbete och fritid kan påverkas. Vi möter osäkerheter som ska hanteras, olika för äldre och yngre generationer. Men här är några andra frågor och funderingar om språk, estetik och moral.
Dottern arbetar som översättare av fackspråkliga texter från företag som kommunicerar med sina kunder. Hon förenar detta med eget skönlitterärt skrivande. Hittills har i varje projekt två människor medverkat, en förste översättare och en granskare. Nu närmar sig en rationalisering: Förste översättaren ska ersättas av en maskinöversättning med hjälp av AI och granskaren ska kvalitetssäkra det maskinella språket. En säregen uppgift.
Sonen arbetar som musiklärare och som pop- och rockgitarrist på fritiden. Sedan lång tid skapas musik med maskiner; vi har ju akustiska och elektriska gitarrer. I klassisk musik finns den elektroniska. Nu tränger AI-genererad musik fram. ”Michael Jackson” kan fås att sjunga Beatles. AI-genererad musik kan ses som slutpunkten på mellofiering av musiken där lag av producenter redan är frikopplade från framförande artist (er).
AI påverkar alltså redan språk, musik och även annan konst. Men förändrar det oss som mottagare? Gör det något om det finns en AI bakom? Förmår vi över huvud taget att notera skillnaden? Och hur nytt och farligt är detta? Orwellska nyspråk har funnits länge, liksom muzak, hissmusik.
Ekonomer intresserar sig för samspelet mellan utbud och efterfrågan. I klassisk ekonomi betyder utbudet allt (nästan); en fransk ekonom, Jean-Baptiste Say, hävdade för drygt 200 år att allt utbud skapar sin egen tillräckliga efterfrågan (Say’s lag). Det finns andra synsätt men för mig är just nu samspelet intressant. Kan vi, behöver vi, kritiskt värdera det AI-genererade språk och den AI-skapade musik vi exponeras för?
Frågan är vad datorer gör med oss. Fysikern Ulf Danielsson har, lite drastiskt, sagt att människor kanske blivit dummare. Datorer ger en smitväg för tänkandet där analys av stora datamängder med allt mer sofistikerade modeller ersätter tankar med hjälp av papper och penna. En spännande hypotes inför vårt möte med AI-språk och AI-musik.
Här väntar svåra diskussioner om kvalité i språk (och kognitiv förmåga) och musik. Filosofer har länge funderat kring det sanna, det goda och det sköna. Om nu någon skulle se det AI-genererade språket som ett hot mot sanningen och den AI-genererade musiken som ett hot mot det sköna, vad gäller då för det goda, för moralen och dygderna?
Om språket plattas till, om musiken plattas till, vad händer med vår förmåga att värdera vad som är gott? Många svarar väl: Inget alls. Men är vi beredda att ta risken att sanning, skönhet och godhet inte hänger ihop? Om vi är humanister, av kristet eller annat slag.